Förlåt alla underbara människor som läser denna Novellen för SKITÅLIG uppdatering. Ska försöka bli bättre på det. Så om ni undrar så kommer det komma en ny del snart, vet inte riktigt när inom loppet av 1-2 dr skulle jag tro! FÖRLÅT så 7-kt mycket:* // Wilma!!

*Nialls synvinkel*

*Nästa morgon*

Jag slog sakta upp ögonen och insåg att jag inte låg i min säng, jag låg på köksgolvet. Jag reste mej snabbt upp och drog på mej en luv tröja och ett par mjukisbyxor. Efter det gick jag ut till bussplatsen utanför huset och tog bussen till sjukhuset. 

*Amys synvinkel*

När jag slog upp ögonen visste jag inte var jag var fören jag kom på vad som hade hänt kvällen innan. Jag vände mej sakta om i sängen och slöt sakta ögonen igen. Så fort jag slutit ögonen helt hörde jag hur dörren öppnades och hur nån kom inrusande. Jag slog upp ögonen igen och mötes av en orolig blik. Det var Niall. Han reste sej snabbt upp och tog min hand. Jag såg hur en tår rullade ner för hans kind. 
- Niall varför gråter du?!

- Jag trodde du skulle dö grät han. Jag ville inte bli ensam med min mördare till mamma sa han medans han grät ännu mer. 

-Niall jag skulle aldrig lämna dej här jag gillar dej för mycket för att ha mod att göra det log jag.  Han släppte min hand och la sina händer runt mitt huvud och lutade sej sakta fram och kysste mej rakt på munnen, jag besvarade kyssen och jag verkligen njöt av stunden tills nån harklade sej bakom oss.Det var en läkare:

- Amy vi har både bra och dåliga nyheter sa han.

- Ta de dåliga först sa jag.

- Vi kunde tyvärr inte rädda dina föräldrar, jag beklagar sa han. Jag bröt utt i gråt och jag kände hur Niall tog mina händer och kysste mej på pannan. 

- Och den bra frågade han efter som jag grät för mycket. 

- Den bra är att du får komma hem ikväll OM du har nån som kan ta hand om dej och se till att du tar dina mediciner sa han. Jag blev genast lite gladare. Jag vände mej mot Niall:

- KAn jag få bo hoss dej ett tag frågade jag lite försiktigt?

- Självklart får du det sa jag och log stort mot henne . 

*Nialls synvinkel*

Jag hjälpte henne att packa ihop dem yterst få sakerna som hon hade i en påsse. Sedan tog jag henne i handen och gick sakta utt från sjukhuset där en taxi stog utanför och väntade på oss. Jag bad honom att ta det lite extra lungt eftersom att Amy var lite skakis och var rädd. När vi kom inanför dörren möteshon av en stor schok:

-Vad är alla dem här grejorna till frågade hon stelt.

- Min mamma är sjuk och inte bara i huvet sa jag. Hon är beronde av att samla på saker fortsatte jag. Hon log mot mej igen hennes leende gorde mej så otroligt svag. Sedan såg hon de stora banan lådorna lite längre bort och frågade undrande vad jag skulle ha dem till.

- Jag ska flytta jag klarar inte av att bo här efter allt mamma gjort mot mej svarade jag. Jag såg att hon ruvade på nåt som inte riktigt ville komma fram till sist kom det:

-Får jag flytta med dej?

*Nialls synvinkel*-Hallå?-Niall är det du?hörde jag en ljus röst kvida.- Ja men vem är du?-Det är jag Amy kved hon? -Det är nån här viskade hon, jag är rädd.- Amy ta det lugnt jag kommer sa jag. -Hon har kniv skynda dej!!Jag hörde ett skrik och sedan en mystisk röst i luren. - Kommer du hit dödar jag hela familjen sa hon.- Är det redan folk döda skrek jag. - nej men om du kommer hit blir det flera stycken röt hon.Nu var jag oxå rädd så jag la på och ringde polisen efter som jag stod utanför huset kunde jag snabbt ge dem adressen. Efter 3min hade de fortfarande inte kommit, jag hörde flera skrik från huset. Nu kunde jag inte hålla mej längre jag tog ett språng över staketet och sprang in i huset. Jag hitta ganska snabbt dem och smög mej sakta men säkert fram bakom den mystiska kvinnan, men hon måste ha hört mej för hon vände sej snabbt om. Det kom som en stor chock för oss båda kvinnan som slog där var ingen mindre än min MAMMA.- Mamma?- Niall, det är inte som du tror mumlade hon.- Släpp kniven sa jag sakta. Hon lyssnade inte.- Släpp kniven röt jag nu. Jag såg hur skräcken sakta kom i hennes ögon. Men hon släppte inte kniven, istället vred hon sej snabbt om och körde kniven i magen på Amy. Jag flämtade till och såg hur Amy föll ihop på golvet. Nu hörde jag poliserna i huset och ropade på dem.Sa att det var jag som ringt och att mamma var den skyldiga. Då såg de Amy med kniven i magen. De ringde förstärkning och ambulans, sedan tog några hand om mamma och nån förhörde mej medan ambulansen tog hand om Amy!När ambulansen skulle kör i väg kom en polis ut från huset och sa:- Vi har hittat 2 lik.Jag flämtade till och började kippa efter luft. Det här var mycket för mej, till slut svimmade jag. Jag vaknade ganska fort till liv igen. När allt arbete var färdigt på platsen skjutsade en polis hem mej och följde mej upp till lägenheten.- Du kan träffa Amy i morgon på sjukhuset.- Okej, och mamma?-Henne tar vi in till oss och hon få ett ganska långt förgängelse straff.Jag beklagar sorgen mumlade hon.- Kan du hälsa henne att jag flyttar här ifrån säljer lägenheten och om hon vill träffa mej får hon söka upp mej, men hon ska inte hoppas på för mycket.Sedan tackade jag henne och smällde i gen dörren.

*Midsommar*

*Amys synvinkel*

Jag såg honom komma. Megan och jag sat och gjorde midsommarkransar. Megan måste oxå ha set honom, för han reste sej snabbt upp och gick fram till Oliver(hennes pojkvän) och började fråga om honom. När vi ståt där och förhört Oliver en stund kom killen fram till oss och presenterade sej som Niall. Jag märkte det direkt, det var något specielt med honom. När vi presenterat oss hör honom vissade vi honom rumt i parken och presenterade honom för alla vår andra kompisar. När vi hade vissat honom parken hade jag fått reda på mer om honom,hans föräldrar var "skilda" han bode med sin mamma i en lägenhet några kilometer bort, hans pappa hade lämnat honom och mamman när han var nyfödd. efter en liten stun kom Oliver tillbaks från sitt toabesök och frågade Niall om de skulle gå ett varv

-visst svarade han och de gick iväg. När de var en bitt bort började Megan peta på mej:-Vad?? sa jag undrande. -du gillar honom!! sa hon -Neej!! sa jag hade det varit så tydligt? - det syns långa vägar skrattade hon.-okeeeejj då svarade jag lite halv surt.

*Nialls synvinkel*

Oliver och jag gick inte särkilt långt, bara tillräkligt så ingen skulle höra vad vi sa:-Du gillar henne va?? -Ja hon är väll shysst? mumlade jag. -Niall du kan inte ljuga för mej du GILLAR henne, sa han. Jag kände sakta hur mina kinder blossade upp och blev tomatröda. Hon är som gjord för dig sa han. Va försiktig, såra henne inte då får du problem! -Va, mumlade jag stumt. Hon är ett rikmansbarn hennes farsa gör allt hon säger svarade han lite oroligt.

Hur kunnde han va så säker på att hon gillade mej då? Var det så, gillade hon mej. När vi kom tillbaks var hon och Megan helt uppspelta och höll på att dö av skratt. Jag frågade va det var med dem och de bara skrattade ännu mer. när de äntligen hade fått igång brasan drog alla sina filtar ditt och slog sej ner, jag såg ganska snabbt att platsen brevid Amy var ledig så jag slank snabbt ner brevid henn. Efter en lite stund kom Megan fram till oss med Marsmellows&Mariekex och vi började grilla dem. 

*runt 2 på natten*

Hellt plötsligt börjar henne mobil vibrera och hon svarade snabbt-hallå??. Av det lilla jag hörde av samtalet var det en taxi som skulle hämta henne om ca en 10min. Hon reste sej snabbt upp och gick fram till Megan så Hejdå och gick sedan fram till mej, bad om mitt mobil nummer och sträckte fram sin mobil. När jag hade skrivit in mitt nummer log hon stort som tack och gick mot taxin jag föllde snabbt efter henne. När hoppa in i Taxin, hoppade jag in brevid henne. Hon frågade undrande vad jag höll på med. ja vad höll jag på med, var jag så dessperat. Lite desperat sa jag -det är ju så tråkigt att åka själv!!

Efter att ha åkt i taxin i ca 15min stanade Taxin fram för ett stort vitt hus, hon hoppade snabbt utt och sa -jag ringer dej imorrn, hon vinkade Hejdå och taxin fortsatte vidare till min lägenhet. När jag hade betalat för mej gick jag sakta upp för trapporna till var lägenhet öppande dörren och gick in i mitt limegröna rum, rätt som det var började min mobil vibrera. när jag tog upp den var det dolt nummer:

-Hallå?

______________________________________________________________________________________

så det var första delen,Händ ju inte så mycket, men vifårse när nästa kommer!!

Hej, jag heter Wilma. En tjej på snart 13år. På denhär bloggen ska jag skriva en Novell typ. Detta är min första blogg, kanske sista oxå. Jag är ett STORT 1D fan så ni kan nog lista ut vad den ska handla om.//Puss Wilma